Muminliv

Vännen. Söta, underbara Linn. I morgon börjar du jobba. Det är en stor dag för ett bankande mamma-hjärta som är till bredden fyllt av Ture. För är det något du gjort under alla dessa månader så är det just det, tankat hjärtat med er underbara kille. Jag vet, för jag har varit där hela vägen.

Jag har sett hur du från första stund alltid givit allt. Det har inte fattats Ture någonting. I dig, och självklart också i Linus, har han fått allt. Ditt tålamod är aldrig sinande. Beundrat har jag sett på hur du lugnt och sansat, med värme och kärlek tagit dig igenom de hinder man stöter på som småbarnförälder. Burit, matat, underhållit, sövt, skrattat, sjungit och stöttat. Och på det sättet har Ture växt till en alldeles bedårande, nöjd, positiv, glad och härlig kille som alltid har ett leende på lut. Precis som sin mamma. Ture kunde inte haft det bättre. Inte jag heller för den delen.

Du Linn, är en varm person. Och jag tackar de mamma-gudar som finns för att du funnits där våra månader ihop. Din axel har fått sin beskärda del av salta muminmamma tårar och Maija har, tack vare dig, alltid haft extra kläder, blöjor, mat, leksaker och en till vuxen som orkat, när mamma brakat ihop lite och pappa varit på jobbet. Jag har delat allt med dig, för du inbjuder till det, du strålar vänskap och förtroende. Dina råd har alltid funnits där och jag vet att de alltid är genomtänkta och genuina. Du har och kommer förbli en stor del av mitt och Maijas liv. 

I morgon är en stor dag, eller hur?  I morgon börjar du jobba för första gången på nästan ett år. Jag har förstått att hjärnan och känslorna gått på högvarv. Frågorna hopar sig och man undrar egentligen vad det är man känner? Men det är just det, man känner så mycket. Varje dag, hela tiden. Det går inte att urskilja vad som hänger ihop med vad. Jag vet det, jag har jobbat en vecka nu och det har inte lagt sig än. Jag tänker inte komma med några lösningar eller råd för jag har inga. Jag har bara ett litet frö jag vill plantera hos dig, en liten tanke. 

Varje känsla du får (du vet ju vilka det är du har nog gått igenom registret redan) stannar du i en stund. Bara stanna i den, låt den finnas, andas ut den och tänk på Ture. Och tänk på Linus. De två finaste människorna i ditt liv, ger du det absolut finaste du har, du ger dem tid med varandra. 

Och det bästa? Att de finns där hemma och väntar på dig.

Stor varm kram till dig. Allra finaste Linn.