Muminliv

Maija: God morgon kära mor! (stort inställsamt leende).

Jag: hrmmm...

M: Hör du hur fåglarna kvittrar så fint här på landet?

J: Fåglar? Jag tycker det låter som ett ihållande piiiiip, typ tinnitus.

M: Va?

J: Du har inget minne av inatt eller?

M: Vad då?

J: Du var väl inte på ditt bästa humör, vad hände?

M: You tell me?

J: Du somnade som vanligt vid 20.00 men sen kl. 23.00. Världskrig!

M: Hi hi. Det kommer inte jag ihåg. Vad jobbigt för dig.

J: Jo tack! Det enda som fick dig tyst var när jag klädde av dig i bara blöjan och tog ut dig på altanen.

M: Vad pinsamt, det var det väl ingen som såg?

J: Kl. 01.00 på natten? Skulle inte tro det.

M: Sen somnade jag väl?

J: Jo förvisso men du fortsatte att vakna varje timma, helt otröstlig. Sen pinkade du, genom blöjan.

M: Nu hittar du på! Inte likt mig. 

J: NEJ jag hittar inte på.

M: Fast mamma, jag är ju bebis, det ingår ju i paktet.

J: Mmmmm... (lyfter upp ungen).

M: Vart ska vi? 

J: Till mormor. Jag ska ladda batterierna.

M: Bra idé, jag kan liksom inte lita på mig själv längre efter det här.