Bra.

Det var på tiden sa jag till mig själv. Det är så här du ska göra. Klapp på axeln och en kopp te till. Du kan börja jobba på måndag.

Jag gjorde det jag aldrig gjort. Stannade hemma tills jag var frisk. Jag har alltid gått till jobbet när känslan i kroppen varit okej men inte bra. Jag har tagit mig dit, jobbat och kommit hem för att däcka. Det har fungerat, i ett liv utan barn. Inte hållbart nu. Jag kan inte längre komma hem och däcka. Vill inte komma hem och däcka. Jag vill orka läsa max bil, 10 gånger och jag vill orka titta på leksakerna 20 gånger till. Jag vill orka laga god mat och jag vill ha tålamod för medling, läxor och god energi. Det gör jag inte om jag tar mig till jobbet i ett ganska okej tillstånd och kommer hem och däckar. Inte vad jag vill.

Så, jag stannade hemma den här gången. Tills jag kände mig bra och frisk. Det blev inte bara bra för mig utan bra för familjen, som har en glad mamma och bra för jobbet som får tillbaka en frisk sjuksköterska med ork.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0