Muminliv

I måndags åt vi frukost med finaste sällskapet och reflekterade över helgen som gav mycket energi. Till och med lördag förmiddag gav energi fast den spenderades gråtandes på vardagsrumsmattan. Både jag och tussan spillde några tårar. Hon för att hennes mamma inte riktigt hade ork och tålamod och hennes mamma för att hon just inte hade ett uns av detta. Det var kort över men efteråt andades jag lättare igen och skrattet var nära resten av dagen. Det är bra med gråt. Det befriar så där som regnet kan göra på en kvävande varm sommardag.

Sen tog vi Henne till mormor och morfar. Full uppmärksamhet ett helt dygn, hon strålade när vi hämtade henne på söndagen. Det gjorde hennes föräldrar också som fått gå hand i hand, suttit i mörkret på bio, ätit mat, träffat vänner, sovit ut och sett varandra på riktigt. Söndagen var bara bra. Med bad. Med Linn och Ture och med besök av både Malin och Niels på kvällen.