Muminliv

Det ryktas om att muminmamman skall hänga av sig sitt randiga förkläde, packa den svarta handväskan med arbetsbadge och matlåda och gå från hemmet till jobbet igen.

Jag träffade henne för en fika i trädgården på landet. Under det gamla äppelträdet. Vi hade en liten pratstund om den snart avslutade mammaledigheten och hur hon ser på den tiden som nu stundar. Jag bad henne fortsätta mina meningar. Så här sa hon:

S: Den 30:e augusti börjar du jobbet. Det tycker du är...

M-M: Bra och speciellt dags. Nu lämnar jag blöjbyten, matning, tupplurar, promenader och fikor och annat till Tobias.

S: Och det gör du med...

M-M: Gott samvete och hjärtat fullt av Maija.

S: Min mammaledighet...

M-M: Har fått mig att växa. Har fått mig att skratta, gråta, riva mitt hår, älska, prioritera, inse vikten av livet, fälla några tårar men torka dem och ta nya tag. Har fått mig att respektera och förstå livet som mamma, som förälder. Har gjort mig till en lite bättre muminmamma.

S:Tiden är inne för....

M-M: Att hitta sin nya roll som mamma, arbetande mamma. Det blir spännande. 

S: Det skall bli skönt....

M-M: Att få tillbaka yrkesidentiteten och få vara den som kommer hem till familjen.

S: Om jag kännner mig själv...

M-M: Har jag andra svar om en månad.

S: Om jag känner Maija rätt...

M-M: Så kommer hon ta allt med ro. Hon är coolare än mig.

S: Mitt mammahjärta...

M-M: Kommer stundtals flyga fritt och lätt, stundtals värka men alltid komma hem till Maija. Det vet hon.


Jag lämnade henne kvar framför blommorna. I solskenet. Innan hösten stundar och arbetet hägrar skall muminmamman tanka sitt hjärta med Maija-My. Konservera solen och njuta av de sista sommardagarna.